Just nu befinner sig ett ej fastställt antal fulla människor på göteborgs gator. hälften av dom kommer att dra en shott för mycket. en tredjedel kommer att spy innan kvällen är slut, och en fjärdedel kommer att få ligga. själv ligger jag likt den 90 åriga tanten som fick ett träd i huvudet igår, död i min säng och tänker på hur min jojo-karriär kommer att påverka mitt privatliv. tänker även på hur mycket jag faktist behöver en riktig man. en sådandär som gör att man slutar vakna upp hos någon man inte ens vet namnet på varje söndamorgon. som räddar en från ångestframkallande fyllesamtal och som friar en från gäspframkallande genomsnittshångel. jag skall skriva en kontaktannons! värdekille sökes, du måste vara snygg, ha stil och kunna handskas med en tjej som kanske är det närmsta man kan komma ett normalt cp barn. ja hur går det ihop tänker du. det gör det inte ska jag tala om för dig. det gör inte något på denhär så kallade blogg. inget spelar någon roll. vad som än händer så rullar livet på. det springer förbi utan motstånd och vad som än händer så finns det inget man kan göra. livet kommer fortsätta endå. om man då inte tar sin volvo från 74 och parkerar på angeredsbron med målet att en bärgnings bil skall hämta din bil då du smakar på döden. uppskatta livet men underskatta inte döden. vi kommer alla hamna där en vacker dag. inte under angeredsbron kanske, men i dödslådan, likboxen, himlen. face it, vi är alla döende. lev med det.

Em