Känns som att jag letar efter något som inte finns. Har jag tappat för mycket av mig själv på stadens gator?
Ciggen förkortar mitt liv. Tack för skratten som förlänger. En fylla hit. Lite ångest här. En spya dit. Lite lycka där. Meningen som inte existerar. Förundran som staplas på hög. Ovissheten och hjärnskrynklingen. Men mest av allt. Tröttheten.